Header

Varför jag började blogga var stor dels för att jag ville fÄ ner mina tankar, tankar som jag dÄ kanske inte trodde eller tyckte nÄgonting om. Men eftersom man pÄ nÄgot satt och tog sig tid att skriva ner dom sÄ har dom ÀndÄ kommit frÄn mig. Det Àr forfarande jag som skrivit ner det, till exempel.. Jag försöker ofta skriva "Jag Àr stark". Och det Àr verkligen sÄÄ mÄnga gÄnger jag kÀnner helt tvÀrtom. Men ÀndÄ har det satt sig nÄgonstans i sjÀlen, det finns pÄ nÄgot sÀtt dÀr nÀr man skrivit ner det svart pÄ vitt.

SÄ jag satt och funderade.. Hur vill jag att min framtid ska se ut? Jag har lite tankar jag tÀnkte dela med mig utav.

Kortsiktiga mÄl:

Sluta röka.

Börja trÀna och bli mer hÀlsosam.

Skaffa valp (iiiihh, det kanske hÀnder inom snar framtid!!)

Ta körkort.

Bo i egen lÀgenhet.

LÄngsiktiga mÄl:

Bli frisk frÄn min psykiska ohÀlsa och PTSD.

Göra en egen kollektion av klÀder och smycken.

Ha egen familj och barn.

Sen ett av mina största mÄl Àr att börja förelÀsa för andra och inspirera folk om min historia och erfarenheter kring pysk och behandlingshem. FÄtt sÄ mÄnga förfrÄgningar om det, men kÀnner att jag vill vara fullt frisk innan jag kan hjÀlpa andra.

🌾

Det hĂ€r Ă€r verkligen nĂ„gonting jag tycker ni borde ta er tid att prova, skriva ner om hur du vill att ditt liv ska se ut och sen strĂ€va efter det! 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Contains affiliate links

Ibland tar man snedsteg och faller ihop, sen kan det vara svÄrt att ta sig upp utan hjÀlp. Och sÄ har det varit för mig det senaste, det har vart svÄrt att ta mig upp till en fungerande nivÄ igen. Men sÄnt Àr okej, sÄ lÀnge man faktiskt tar sig upp igen. Fy för psykisk ohÀlsa, fuck stigma för att det Àr en skam att mÄ dÄligt psykisk. Jag försöker ofta lÀtt bara tÀnka:

"Àsch, slÀpp dom tankarna, dom Àr bara onödiga och helt irrelevanta"

Men det Àr ju inte sÄ jÀkla konstigt att jag tÀnker sÄhÀr, nÀr jag gjort det i sÄ sÄ sÄ mÄnga Är. Jag behöver bryta det tankemönstret. Att det hÀr, det jag har vart med om, inte Àr lÀtt att gÄ igenom, det Àr inte konstigt att det Àr svÄrt för mig nÀr jag inte vet hur man ska hantera den Ängesten jag har. Men det Àr dÀrför jag Àr pÄ behandlingshem för psykoterapi. anyway.. det löser sig.

♡

Hur mÄr ni idag? Föresten, har ni haft en bra midsommar?

Likes

Comments

Jeeezzus vad varmt det Àr! HÄller pÄ att tuppa av, har bara sovit 2 timmar inatt.. Fick ett Äterfall, försöker att inte lÀgga sÄ mycket fokus pÄ det utan mer fokus pÄ hur jag ska klara mig bÀttre tills nÀsta gÄng.

Mamsi har kommit pĂ„ med en utflykt om 3 veckor, behöver verkligen trĂ€ffa min familj snart. Har aldrig varit borta frĂ„n mamma sĂ„hĂ€r lĂ„ng tid, hur lĂ€nge kan det vara nu sen senaste permissionen? typ en och en halv mĂ„nad?? Herregud.. Ja, nĂ€ nu fĂ„r jag allt ta och spendera lite tid med mina nĂ€rmsta och kĂ€raste snart✹ Skulle Ă€ndĂ„ behöva en liten paus frĂ„n denna intensiva behandling hĂ€r.

♡

Jag försöker klura ut nÄgra bra och lÀsvÀrda inlÀgg nu hÀr framöver, Àr det nÄgot speciellt ni skulle vilja lÀsa om?

Likes

Comments

Jag Àr en ganska glad och social person av mig, jag Àlskar att kramas och har vÀldigt lÀtt för skratt. Men sen finns det en vÀldigt stor osÀkerhet i mig sjÀlv, jag litar sÀllan pÄ mÀnniskor. Jag kan verka hur nÀra en person som helst, men det Àr det yttersta som man kÀnner mig pÄ oftast. Jag har vÀldigt svÄrt för att slÀppa in personer nÀra in i mitt liv, dels för jag har svÄrt för att lita pÄ folk, men ocksÄ för att jag Àr rÀdd för att förlora dom.

Det gör det sÄ himla svÄrt och komplicerat för mig nÀr det gÀller partners, jag vÄgar inte slÀppa in nÄgon i mitt liv. TÀnk om jag blir sÄrad? Och dÄ kan man undra, vad Àr det farliga med att bli sÄrad?

SÄrad kommer man alltid bli av nÄgon, sÄ Àr livet. Man kan inte gömma sig i en grotta och aldrig trÀffa nÄgon dÄ, om man stÀndigt gÄr runt och tÀnker pÄ att man kommer bli lÀmnad eller pÄ nÄgot sÀtt behöva mÄ dÄligt. Och det Àr ju dÀr mitt problem ligger, jag flyr frÄn allt som kan bli jobbigt för mig. Jag undviker vÀldigt mycket i vardagen, frÄn att skippa en morgonsynk och agenda för dagen, till att hitta en framtida livspartner. Stora saker som smÄ.

Men det Àr inte bara tillit jag har svÄrt för, utan mitt sjÀlvförtroende stÀller till det en hel del för mig. Oftast Àr det mitt utseende, till.ex. mina sjÀlvskadeÀrr. För vem skulle Àlska nÄgon som ser ut som mig? Som har förstört sig sjÀlv sÄ mycket pÄ utsidan, sÄ armarna ser skrynkliga ut pga Àrr som jag sjÀlv skapat? Hmm, det Àr vÀl inte sÄ attraherande direkt..

Ibland blir jag verkligen sĂ„ frustrerad pĂ„ den sĂ„ kallade Ă„ngesten, vad den kan förstöra för oss. För om jag omvandlar tankarna till att den hĂ€r texten har blivit skickad till mig av en kompis, dĂ„ lĂ„ter det sĂ„ himla dumt. Liksom hallĂ„.. Lilla vĂ€n, ingen ska behöva döma dig för din dĂ„tid. De ska Ă€lska dig för den du Ă€r! StĂ„ pĂ„ dig, du kommer hitta din livsgnista du med, det tar sin tid bara♡

SĂ„ hade jag svarat ungefĂ€r, men varför kan jag inte sĂ€ga sĂ„ till mig sjĂ€lv för? Jag Ă€r sĂ„ himla hĂ„rd mot mig sjĂ€lv, jag hittar alltid fel hos mig sjĂ€lv som ingen annan egentligen nĂ„gonsin kommer bryr sig om. ÄndĂ„ Ă€r det det jag Ă€r sĂ„ jĂ€kla rĂ€dd för.

🌾

Som jag tidigare skrivit, ologiskt. Det Àr det som Ängest Àr, ologiskt.

Likes

Comments

Heej peeps!

Det har varit en del stressiga dagar som ni förmodligen mÀrkt, och det har vÀl inte blivit sÄ himla mycket bÀttre. IgÄr var jag ju pÄ Liseberg, stress med sÄ mycket folk men sÄ himla kul hade jag! Mycket intryck sÄ vart sÄ sjukt trött pÄ kvÀllen. Och idag var det ju det vanliga arbetet med DBT och annat. Men imorgon! DÄ ska jag allt vila, har dock samtal med terapeut imorgon men det ska inte vara nÄgra problem! sen fÄr jag Àntligen ta lite paauus, well needed.

Idag kom brandkĂ„ren till behandlingshemmet, inget allvarligt men blev en del tjutande! Det var nĂ„gon spis som var varm eller nĂ„tt, det brann inte i alla fall✹

Vad tycker ni om denna tröjan som jag köpte pÄ wish??

"NO DRAMA"

Likes

Comments

Ja.. veckan började med ofrivillig sovmorgon. Eller ja, ofrivillig, det blev sÄ. Jag försov mig. Gaah, typiskt. MÄndagar hÀr pÄ behandlingshemmet Àr ganska viktiga, vi har ett morgonmöte som Àr en gÄng i veckan bara. SÄ ja, att missa det kan vara lite pinsamt, heh..

Veckan har gÄtt sÄ himla fort för mig, eller egentligen snarare tvÀrtom kÀnslomÀssigt. Det har varit sÄ otroligt jobbigt för mig denna veckan, mycket som har hÀnt.. SÄ har inte hunnit landa nÄgot eller tagit en break. Menmen, vi satsar pÄ det i helgen istÀllet. Förhoppningsvis.

Hörrni! Jag ska till Liseberg pĂ„ onsdag, alltsĂ„ över imorgon (14 juni) Ses vi dĂ€r?? vore sĂ„ himla kul att trĂ€ffa er, my fighters! ✹🌾

Glöm inte rabattkoden "LOUIZA2017" som ger 10% hos slowcow.se! GĂ€ller till sista juni! PASSA PÅ!

Likes

Comments

Snart Àr det helg, som jag behöver detta nu! Fy vilken dramatisk vecka för mig, operation, Ängest och massa otur allmÀnt.. Men jag överlever, som vanligt i guess. SmÀrtorna frÄn operationen börjar minska, har inte lika ont som igÄr. Men fortfarande ont, kan gÄ bÀttre och bÀttre, men mÀrker nÀr jag sÀtter mig att jag lÀtt blir illamÄende och inte borde rest mig överhuvudtaget, heh..

♡

Tycker det var en sak vi tog upp pÄ fÀrdighetstrÀningen idag som var ganska intressant och fick mig att fundera lite. Det hÀr kring ensamhet, som jag allt för ofta kÀnner.

Det som betonades idag var att bara för att man Ă€r sjĂ€lv pĂ„ rummet, sĂ„ Ă€r man inte ensam. Man kan dock kĂ€nna sig som det, men det Ă€r en obefogad kĂ€nsla egentligen. För jag har min familj, jag har Max med mig hela tiden. ÄndĂ„ mĂ„r jag som sĂ€mst nĂ€r jag Ă€r sjĂ€lv pĂ„ rummet, och tror jag Ă€r ensammast i hela vĂ€rlden. Men det Ă€r jag sjĂ€lv som drar mig undan, jag vĂ€ljer dĂ„ för stunden att vara sjĂ€lv, inte att vara ensam och lĂ€mnad.

Det ligger en fin grÀns pÄ den linjen mellan sjÀlv och ensam. Det kan behöva vara viktigt att tÀnka pÄ ibland tÀnker jag, sÄ man inte fastnar i dom jobbiga tankarna för mycket. Som jag faktiskt lÀtt gör.

Du Àr inte ensam.

Likes

Comments

Gud vad det har hÀnt saker sen sist, som ÀndÄ inte var lÀnge sen.. Under den senaste veckan har jag fÄtt Äterkommande kramp attacker i magen. Dom har varit intensiva i kanske, 3-4 minuter, sen har dom försvunnit som ingenting. Men i förrgÄr sÄ fick jag flera sÄnna attacker, och den senaste.. Gick aldrig över. Utan den smÀrtan stannade som den kom, men det kom ytterligare kramper som var Ànnu intensivare Àn dom frÄn början. SÄ med en vÀrk som gör ont hela tiden, plus kramper, ja dÄ kunde jag inte stÄ ut lÀngre..

SÄ jag valde att Äka in till akuten, blev verkligen sÄ himla bra bemött och folk tog mig pÄ allvar. Jag fick morfin och andra vÀrktabletter, tills lÀkaren skulle undersöka mig.

NÀr gynekologen vÀl kommer sÄ gör vi en gynundersökning. Vi hittar en normalstor cysta pÄ min vÀnstra Àggstock (dÀr jag fÄtt kramperna). Den var pÄ grÀnsen till att man tar bort den, sÄ vi beslutade att jag skulle stanna över natten pÄ sjukhuset. Och skulle smÀrtorna bli vÀrre, sÄ skulle vi ta bort cystan som jag hade.

Natten gick, det blev bara vÀrre och vÀrre, kramperna höll sig lÀngre och jag var helt slut i kroppen. SÄ dÄ bestÀmde vi för att ta bort cystan under en titthÄlsoperation. Det Àr ingen stor operation, men man behöver ÀndÄ vara fullt nedsövd. SÄ jag vart fastande med dropp i flera timmar, fick duscha av mig med speciell desinfektionstvÄl och schampoo, och sen bara vÀnta tills narkos, kirurg och andra lÀkare hade nÀsta möjliga tid för mig.

Tillslut pÄ eftermiddagen runt 15:00 blev jag nedsövd och opererades.

Operationen gick bra, man tog bort cystan och man sÄg att jag hade sammanvÀxtningar frÄn Endometriosen i mig pÄ vissa stÀllen. Men det kunde dom inte göra nÄgot Ät, sÄ dom sa att jag kan egentligen ha lika ont efterÄt som nÀr jag kom in för smÀrtan, för vi visste inte om det var för cystan eller Endometriosen jag hade ont för. Gaah, typiskt..

Menmen, uppvaknandet gick bra och jag Àr tillbaka pÄ behandlingshemmet med min Àlsklings hund som saknat mig en hel del dom 2 senaste dygnen.

Men, jag kan sÀga att jag Àr lÄngt ifrÄn smÀrtfri nu, har sÄ himlahimla ont och Àr sÄ otroligt svag. Hoppas jag vaknar bÀttre imorgon och kan gÄ nÄgorlunda.

🌾

Likes

Comments

Jag fick en frÄga hÀr pÄ bloggen för ett tag sedan, hÀr har vi svar pÄ tal:

Hej Malin!

SĂ„ himla trĂ„kigt att du lider av samma problem, hoppas det snart löser sig för dig och att du fĂ„r den hjĂ€lp du behöver! ♡

Jag har inte haft dissociationer sÄ lÀnge, det pÄbörjade nÄgonstans för kanske 1-2 Är sedan. Och det har sett vÀldigt olika ut! I början sÄ hÀnde detta vÀldigt sÀllan och bara inne pÄ Bup's akutavdelning. NÀr jag haft en otroligt jobbig natt med olika sorters tvÄngsÄtgÀrder sÄsom avskiljning pÄ ett litet mindre rum. Vad jag tror dÄ startade mina dissociationer var nog att jag blev sÄ inlÄst och inte kunde agera ut pÄ samma sÀtt som genom till.ex sjÀlvskada. Utan jag var tvungen att stanna i den paniken jag hade just dÄ, dÀr nÄgonstans sÄ blev det för mycket för hjÀrnan sÄ den stÀngdes av helt och hÄllet.

Som jag fÄtt det berÀttat av mig frÄn personal pÄ Bup sÄ kunde jag ligga i ungefÀr 90 min och bara hyperventilera, fÄ funktionella kramper och vara pÄ helspÀnn. Jag minns ingenting under det hÀr förloppet, utan jag hamnar i ett gammalt trauma som hÀnt tidigare i mitt liv och Äterupplever det. Hemsk upplevelse.

Personalen har vid flertal gÄnger tagit dit lÀkare frÄn akuten eftersom det sett sÄ himla obehagligt ut, har hackat och gnisslat med tÀnderna sÄpass att man blev orolig för om dom ens var kvar. Musklerna krampade sÄ man trodde att jag aldrig skulle slappna av, man kollade min syres omsÀttning för att se sÄ jag inte log för lÄgt dÀr. Ja, mÄnga undersökningar. Men inga resultat, det var hjÀrnan som spelade spratt i mig.

Oftast sÄ avslutade personalen det hÀr mönstret genom en injektion med lugnande medel, och dÄ brukade det gÄ över.

Förutom att det var otroligt jobbigt att behöva mÄ sÄ dÄligt som jag gjorde/gör under dissociationer sÄ pÄverkade det mig inte alls mycket i vardagen. Det var mest nÀr jag blev inlÄst och var tvungen att stanna i mig sjÀlv. Det hÀnde aldrig hemma, ingen annan stans.

Men nu det senaste hĂ€r pĂ„ behandlingshemmet sĂ„ har jag fĂ„tt det mycket oftare Ă€n tidigare, inte lika intensivt dock som tur Ă€r. Hinner inte riktigt hamna sĂ„ att jag fullt Ă€r inne i ett trauma, utan kan höra och se andra. Mer utsuddad i kroppen, precis som jag sover med ögonen öppna. Jag tror inte jag hyperventilerar lĂ€ngre under mina dissociationer, för fĂ„r inte samma kĂ€nsla av ont i bröstet nĂ€r det lugnat sig. Men som sagt, jag Ă€r inte sĂ„ jĂ€tte medveten om hur jag beter mig under dessa tillfĂ€llen. Även om det hĂ€nder oftare hĂ€r, Ă€ven nĂ€r jag Ă€r bland andra sĂ„ kĂ€nns dom bĂ€ttre. För jag krampar inte, det Ă€r mycket kortare perioder och inte lika intensivt. SjĂ€lvklart Ă€r det otroligt jobbigt för mig, men om man ska jĂ€mföra, sĂ„ Ă€r dom mycket bĂ€ttre!

Det pÄverkar mig lite mer bara, med tanke pÄ att det kan komma nÀrsom egentligen och vart som. SÄ pÄ det sÀttet, med att gÄ runt med den oron om att "ja, nu kÀnner jag kroppen domna bort lite, fasen, inte hÀr bland folk, inte nu" sÄ kan det bli lite jobbigare pÄ sitt sÀtt.

För er som inte riktigt förstĂ„r vad jag pratar om, sĂ„ kan ni klicka pĂ„ lĂ€nken nedanför om mer info och fakta kring dissociationer. Kort sagt Ă€r det ett tillstĂ„nd man hamnar i nĂ€r det blir för mycket att hantera, man kan inte riktigt vĂ€lja att hamna i dissociation. Oftast nĂ€r man lider av den hĂ€r problematiken sĂ„ har man varit utsatt för nĂ„got typ av trauma.

HĂ€r har vi mer info

🌾

Tack för frÄgan fina, önskar dig lycka till tillbaka. Styrkekram!

Likes

Comments

Idag Ă€r det ingen vanlig dag, för idag Ă€r det Max födelsedag! Min bĂ€sta fyrbenta vĂ€n fyller 7 Ă„r, för 7 Ă„r sen sĂ„ kom du in i mitt liv och visade mig vad livskraft innebĂ€r. Tack för att du gör mina dagar vĂ€rdefulla, Ă€lskar dig över allt annat Max♡

Jag har fortfarande mycket om nĂ€tterna, igĂ„r sov jag nĂ€stan hela dagen förutom natten. SĂ„ vart lite orolig att jag vĂ€nt pĂ„ dygnet, det Ă€r vĂ€l det minsta jag hade behövt just nu.. Men jag somnade runt 12-01 inatt sĂ„ klarade mig undan det problemet! Äntligen helg, men det betyder Ă€ndĂ„ ingen ledighet. Man har alltid fullt upp med sig sjĂ€lv pĂ„ nĂ„got vis, bĂ„de medvetet och omedvetet. Menmen, fĂ„r ta den vilan jag kan ta tills torsdag, vi har ingen fĂ€rdighetstrĂ€ning varken mĂ„ndag eller tisdag nĂ€sta vecka. Onsdagen har jag inget annat Ă€n tvĂ€tt, sĂ„ det Ă€r rĂ€tt sĂ„ lugnt.

Hur har ni haft det under denna veckan?

Likes

Comments