Header

pressutskick från Pandy Protein

Fick några påsar från Pandy Protein på posten, och alltså.. Hur goda? Man kan inte tro att dom är helt fria från socker, gluten och laktos. Dom innehåller ju dessutom BCCA och protein. Mumsigt med nyttigt godis! Som faktiskt smakar gott också! 😍

nu kan jag sitta och gotta mig med gott samvete inför Idol! wihu!

Har ni provat dessa?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Det var länge sen jag tipsade om några låtar jag lyssnar på, och dom här nedanför har varit i lurarna hela veckan. As sköna låtar, älskar gunget! Blir på glatt humör😃


Likes

Comments

Jag tänkte komma med tankar på vad jag tycker om dessa armband jag fick hem från www.goodbalance.se !

Jag har verkligen en positiv uppfattning om dessa, jag känner själv att jag har på något sätt ett lättare mående, det känns lättare att andas på något sätt. Just med att jag har mer energi känner jag inte, än. Som sagt alla påverkas olika av dessa negativa joner. Vissa märker ingenting alls, vissa märker stor skillnad. Jag ligger lite däremellan. Men jag tycker det är ganska häftig grej, att det faktiskt funkar! (för mig iaf)

Jag tycker verkligen ni borde testa dessa armband och det finns så många olika typer av fina armband! Dessutom har jag en rabattkod "louiza" som ger 10% hos GoodBalance

För som inte läst om dom här armbanden kan läsa mitt förra inlägg med dom om ni vill, det inlägget hittar ni hääär!

Likes

Comments

För er som inte vet vad dissociation är skickar jag vidare först till ett annat inlägg om det hääär.

Här om dagen fick jag en så stark dissociation, jag försvann helt. Det var i torsdags samma dag som jag hade ett samtal med min terapeut om mina trauman. Jag tror det var det som triggade igång allt senare på kvällen. Jag fick minnesbilder, massa flashar och min hjärna stängde väl av helt. För jag var okontaktbar och reagerade knappt på stark smärtstimulering. Personal knep mig, hällde iskallt vatten över mig, tryckte på olika nervpunkter på kroppen som ambulanser gör vid medvetslösa personer. Så ja.. Så här ser min arm ut idag.

Jag "vaknade" tillslut ur mitt tillstånd och vart så klart jätte förvirrad över varför jag var pissblöt och hade ont överallt, men det var så personal fick göra i den stunden. Det var ju såklart inte alls för att göra mig illa, utan väcka mig ur det hemska tillstånd jag var i.

Det är jobbigt att vara så rädd över att hamna där igen, för som i det inlägget jag länkade längst upp, så återupplever jag trauman under tiden jag är borta. Det är hemskt, men å andra sidan får jag se det positivt. Det var väldigt länge sen jag hade en dissociation sist.

Likes

Comments

Fotade en medboende's katt häromdagen, den sista bilden kan man tro är photoshopad men det är den inte! Hur rolig är hon inte? Sjukt underbar katt, hon heter Zmile och är ju verkligen sånt ögongodis och charmis 😻

Visst är hon urgullig?

Likes

Comments

i samarbete med personligalmanacka

Asså hörrni, jag älskar min kalender jag designat heeelt själv. Jag tycker motivet på framsidan presenterar en stolt och självständig tjej, som jag önskar att se mig själv som. Man kan välja själv bild på framsidan, antingen ett motiv som finns på hemsidan eller så laddar du upp en egen! ☺️

För mig är det viktigt med rutiner och strukturer, och det hjälper mig och motiverar mig så mycket att skriva i denna. Dels för att den är så snygg, men framför allt för att den är så himla smidig. Dom boende här har också köpt därifrån och dom är supernöjda! Dessutom kan man köpa bläckpennor som går att sudda! ÄLSKAR VERKLIGEN PENNORNA! Sen får man alltid med stickers, små klister-märker man kan sätta lite här och var😀

I min kalender har jag valt att ha en del linjerade papper i slutet av kalendern, samt blanka och "mandala". Lite målarbok stuk. Och det är så himla bra när jag sitter på ett möte för då behöver jag sitta och pilla med något, och då kan jag sitta och rita lite samtidigt som jag pratar, jätte smidigt!

Märker själv hur detta inlägg låter hur smörat som helst men det är verkligen mina åsikter kring min almanacka!

Och nu till det roliga!

Ni får en rabattkod med 10% som gäller till 20/8. En vecka framåt! Här kan ni göra en helt egen designad kalender från www.personligalmanacka.se!

koden är: L-OUIZ-AM10

Likes

Comments

Hej hörrni, har senaste känt sån kärlek från er när ni frågat vart jag tagit vägen. Varför jag inte uppdaterat bloggen eller instagram. Det gör mig glad, att ni på något ändå saknat mig♡

Läget har varit jobbigt, jag har börjat min traumabehandling vilket såklart varit skit jobbigt för mig... Sen har jag misstänkt båtbensfraktur som jag kommer gå på magnet röntgen för imorgon. Får se då om det är någon skada på skelettet, sen efter det vet jag inte hur vi ska lösa det för har fruktansvärt ont, men det märker vi!

Jag har burit ett gips i ungefär en vecka nu, och det är ju så sjuuuukt irriterande!! Tungt framförallt, man tänker inte på hur mycket man använder handen. Men tur i oturen att det var vänster hand då jag är högerhänt.

Hur har ni haft det det senaste?✨

Likes

Comments

Hej fighters! ✨

Det har varit tuffa dagar för mig det senaste.. både psykiskt och fysiskt. Haft väldiga problem med endometriosen, sen har jag inte mått bra alls.. Jag ska nästa vecka påbörja min första session med trauma-behandlingen.. Det har vart mycket förberedelser inför behandlingen nu det senaste, gått igenom vad för trauma lite smått jag gått igenom och vad för symtom jag har.

Jag är såklart livrädd, jag har aldrig pratat om det jag har varit med om. Och speciellt inte i detaljer! Jag kommer få spela in varje samtal, och få lyssna på samtalen flera gånger om dagen.

Skräck.

Men det behövs, jag måste bli bra. Jag måste bli fri(sk).

Likes

Comments

Bakom bloggen, bakom skärmen. Bakom leendet, bakom stängda dörrar. Där finns jag med.

Jag har insett, att jag inte alls är lika öppen på bloggen som innan angående mitt mående.. Jag visar den sidan av mig själv där jag ser mig som stark, precis som jag krossar allt som står i min väg. Men så är det inte. Jag vågar inte visa en annan sida av mig längre, osäkerheten, självkänslan ger mig prestationer. Jag måste vara på TOPP. Jag måste vara stark, för jag är Louiza. Jag är aldrig ledsen, jag mår aldrig dåligt. Ändå är jag på behandlingshem.

Ibland tror jag på min egna mask jag har på mig, jag tror att jag klarar allt. Men sen kraschar så mycket längre ner, än jag själv trott man kunnat. Jag förstår inte ibland, hur man kan skada sig själv. Hur kan en så vacker människa skada sig själv? HUR? Men mig själv, där ser jag snarare ingen annan anledning till att behandla mig själv bra. För varför? Vem är jag?

Det är sjuka tankar, jag är någonstans medveten om det. Och det behöver jag jobba med.

Jag vill att ni ska förstå, att jag är inte alltid den Louiza ni får se. För ni får inte se mycket, och mer tror jag inte ni vill se. Däremot förstå, att även jag, den där Louiza, faktiskt också kan må dåligt.

Jag är 18 år. Jag blev sexuellt utnyttjad som 8 åring, jag hade aldrig en trygg plats jag kunde kalla för "hem". För jag och min familj flyttade nästan varje termin, vi hade aldrig råd i familjen att bo kvar, så vi flyttade.. Ofta. Jag fick aldrig chansen till att skaffa riktiga vänner, och tillslut så vågade jag inte anförtro mig till någon. Ifall vi skulle flytta igen.

Bup tiden kom, där hände mycket. Samtal, självskadande, mediciner, tvångsvård, avskiljning, bältning, injektioner, våld, vakter.

Det bara eskalerade, och sen kom den 14 mars 2017. Då blev jag 18 år, fortfarande lika trasig och osäker. Men fick plats på behandlingshem, sjätte gången gillt.

Det går framåt för mig här, men ibland glömmer jag helt min historia, jag förstår inte varför jag mår dåligt. Och mår dåligt över det, hamnar i gamla och vanliga destruktiva beteenden. Som för mig inte alls är konstigt eller onormalt.

Jag döljer mycket, så mycket jag kan. För jag vill inte vara svag, och verkligen inte visa det när jag är det. Men just nu är jag svag, faktiskt. Jag sover dåligt, har svårt att komma till ro och har jämt ett ångestmoln med mig. Jag är rädd för att stämplas som psykfall. Som jag ofta blir, bland annat på grund av mitt utseende på mina armar. Jag säger inte att jag aldrig mår bra, för det gör jag! Men det är en väldigt liten del av det ni får se och ta del av.

För bakom den där fasaden, där finns hon. Den där glada och starka Louiza, som kan gömma sig under täcket och gömma sig för omvärlden. Vara rädd för att finnas. Vara rädd för att vara i vägen. Det finns faktiskt en del av henne med, som ni inte ser.

tänk på det.

Likes

Comments